Den fjärde dagen var dagen då vi skulle nå fram till Kebnekaise fjällstation. Vi hade gått långt dagen innan och skulle hinna lagom till lunch.

Vi lämnade den där blåsiga regngropen till dal bakom oss och blickade istället framåt (och uppåt) mot Kebnekaisemassivet som nu tornade upp sig.

Hittade denna lilla kärleksförklaring på marken och kunde bara inte motstå att förbättra den lite. Missar ni poängen är ni antagligen inte tillräckligt depraverade.

Vi kom fram till fjällstationen lagom till lunch och pröjsade glatt 110kr för en helt fantastisk buffé.

Började nästan gråta när jag såg att dom hade kalamataoliver och att man kunde ta hur mycket som helst. Lyckan var total.

Efter maten gick Fredrik och jag en sväng upp på kullen bredvid fjällstationen och spanade mot bergen.

Fun fact: Den (eventuellt sinnessjuka) killen som sitter där SPRINGER tydligen upp och ner från Kebnekaise på ett par timmar. Helt sjukt.

När vi kom tillbaka från fjällstationen låg vi länge och bara njöt av eftermiddagssolen i slänterna vid lägerplatsen. Kändes otroligt välförtjänt efter gårdagens regn.

Till sist gick solen ner bakom bergen och det blev kväll. Jag skippade min sedvana att gå på upptäcktsfärd den kvällen och sparade istället på krafterna till nästa dag då vi skulle bestiga Berget med stort B.

Kebnekaise.